Godmorogn

Här ligger jag i sängen tillsammans med en kopp kaffe och en lussebulle från Willys här i stan. Ja, det tänkte jag unna mig till frukost. Det var ju andra advent igår, då jag tillbringa hela dagen med min sambo inne i storstan. Vi kom hem bara några minuter innan affären stängde (okej, klockan va kvart i). Jag lyckas ju alltid gå på den där "mer försäljningen - 4 för 20kr". Så ja, idag blir det lussebulle till frukost då det blev ett par över igår! 

Jag har inte tänkt skriva om nu-tid här utan fokusera på då-tid. Alltså en berättelse om mig. Men jag ångra mig lite nu imorse. Jag tror det kan bli en varmare upplevelse av mig som person och visa att jag är helt normal, för man är normal idag trots att lever med trauma, alltså en dramatisk händelse som förändrat mitt liv och påverkar min vardag. 

Ibland så tror jag att jag inte är normal, att jag är någon testfigur som Gud leker med. Jag vet att det finns skapligt mycket otäckare saker att uppleva. Det går inte att jämföra. Jag minns att jag sa nåt så korkat när min kompis hade fått reda på att hennes pojkvän va gay. Hon mådde ju jätte dåligt, käkade inte, spydde o grät 24/7.. "Tänk på barnen i Afrika". Alltså hur kan man ens säga nåt sånt till någon som mår dåligt? 

Jag har inte direkt mått jätte dåligt över vad som har hänt mig, jag mår mer dåligt idag än när jag va 18 år. Jag tror att jag valde att typ slänga ner det i en ryggsäck och försöka glömma bort. Att tro att det är normalt. Men det är inte normalt.

Mina känslor kring detta vaknade under tiden som jag satt med fulla restriktioner på ett häkte i Norrköping. Jag skrev mycket på papper och jag tror att jag kanske t.o.m  pratade med mig själv angående mitt förflutna. Bara efter kanske 2 månader kom något som kallades för frivården in till mig, för att prata. De skulle göra en sammanfattning av mig ifall det skulle bli en rättegång. Vi satt i flera timmar, hon lyssnade och jag grät mellan meningarna. Jag har bland annat försökt att begå självmord vid 3 olika tillfällen i mitt liv. Idag har jag inga såna tanker men hon fick mig att förstå att en flicka inte ska behöva gå igenom händelser som dessa helt själv. Därför väljer jag att idag skriva om mitt liv, vem jag är, och vad jag har varit med om.

Nu måste jag till jobbet. Jag kommer tillbaka kanske redan ikväll. Ha en underbar dag!


| |
Upp